Med hela våra hjärtan är vi djupt tacksamma för att våra visum äntligen har blivit registrerade UTAN att vi behövde resa 100 km till öst. Det hela löste sig lindrigt för att vår assisterande handledare Raju hade ständig telefonkontakt med poliskontoret i Pitoragarh och fixade så att vi kunde göra ansökningen online på organisationen. Tusen (tusen) tack Raju! 

 

För övrigt så har vi teorin klar för uppsatsen och all information om organisationen är skriven.  De kommande dagarna kommer vi att fortsätta med djupläsning av artiklar och (om vi får som vi vill) kommer vi förhoppningsvis börja med intervjuer nästa vecka. 

 

Idag fick vi ett väldigt speciellt volontärsuppdrag - vi är från och med nu engelskalärare en timme om dagen åt Avanis personal som är hungriga på kunskap. Vi inledde lektionen med att presentera oss och dagens tema - wearings and greetings - då vi lärde dem att förklara vad de har på sig och hur hälsningskonversationer går till. Det är en otrolig upplevelse att kunna bidra med den typen av kunskap för andra medan vi ändå är här. Förhoppningsvis kommer vi att få bevittna och medverka i en social utveckling i positiv riktning under vår vistelse. Vi är väldigt ärade. Våra engelskalektioner har hjälpt oss att bryta isen med tjejerna vi bor med och det blir uppenbart hur ett språk kan förena flera människor. 

 

 

Vi vill passa på att tacka alla trogna läsare till denna bloggen. Det ger ett dagligt leende på läpparna att få dela med oss av vår röst och att vi vet att den hörs.